Ventilation under durk

Många båtar med stora motorer har luftintag till maskinrummet utformade som stora galler i bordläggningen.
När jag köpte min Caravelle33: a fanns inte en tillstymmelse till ventil för att förse motorn med luft, båtens maskin tar vid ett varvtal på 2000 v/m ca 10 - 12 kubikmeter insugningsluft /min ... självklart bildar maskinen ett undertryck under durken och luft silar in i varje springa. För att maskinen skall få tillräcklig mängd luft och att efter det maskinen är stannad ge möjlighet för dieselångor, oljelukt, värme och fukt att kunna ventileras ut, så har jag gjort ett ventilationsdon på högsta möjliga plats som kommunicerar med maskinrummet och mynnar i det fria.

På akterdäck har jag ett manuellt ankarspel och efter ankring då den blöta och ofta smutsiga tampen ringlar ner i ankarboxen, rinner vatten ner i boxens botten som dräneras ut... Ofta när jag åter skall ankra och öppnar ankarboxluckan luktar det sur tamp, även fast jag har två luftventiler monterade precis under avbärarlisten i aktern så torkar aldrig tampen.

Jag utnyttjar under maskingång det undertryck som insugningsluften bildar under durk och har sågat ett ordentligt hål (80mm i diam.) i ankarboxens botten och placerat ett nät med lite distans över bottnen. Under gång sugs stora mängder luft in via ventilerna i ankarboxens överkant och silar igenom det blöta tågvirket som har bättre möjlighet att torka och inte börja mögla.

Om inte ankarboxens placering medgör luftkommunikation med maskinrummet kan man ju montera en grov luftslang.
Luften kan i viss mån även självcirkulera när boxen är öppen både i under och överkant

Kjell Palmqvist Kjellep@spray.se

<< Åter till tekniska tips