Caravelle 33, Utförande och variationer

Allmänt
De flesta Caravelle 33 båtar är ”självbyggebåtar” där man köpte skrov, däck och överbyggnader och fick med mallar och ritningar
på inredning mm. Resultatet har därför präglats mycket av byggarens förmåga. Ett fåtal båtar byggdes helt klara på varv.
Det förkom också att ”självbyggarna” var med i hela processen från början, plastade och monterade under ledning av
konstruktören Endel Aksberg.

Skrovet
Skrovet har två utföranden, ”version 1” är ett rent deplacerande (seglande) skov, det är lättdrivet ch går bra upp till ca 8 knop.
Båtar som försetts med rigg och lågt liggande barlast får en mjukare rullning, båten seglar dock bäst på halv och undanvind.
Skrov ”version 2” har i bottnens aktre del en plan yta som ger en bärighet som motverkar att båten gräver ner sig allt för mycket,
men om motorstyrkan är stor räcker inte denna plana del utan man bör öka på med ett fast trimplan
(kallas också ibland bärplan) som ger båten ett bättre släpp.
Vid motorstyrka på 100–130 hk går båten bra och stadigt i 8–10 knop, man kan nå toppfart på 14–16 knop.

Däck och överbyggnad
Däck och överbyggnader till version 1 kännetecknas av att skarndäckskanten har förberedda urgröpningar för mantågsfästen,
(som små spygatter), att en luckram finns på fördäck, att rufftaket har en upphöjning där en eventuell mast skall ställas.
Akterrufftaktet är plant och har en liten kant.
På version 2 har däcket på lägsta punkt bara en spygattränna på vardera sidan, och luckan är oftast placerad i rufftaket,
akterrufftaket är rundare och mer sluttande akterut.

Skrovets egenskaper i vattnet
Caravelle33 an är 3,10 meter bred men bara ca 1,90 meter bred i vattenlinjen, vilket ger en påtaglig vekhet.
För att ge skrovet en ökad styvhet kan man placera ut barlast (tex. blytackor).
Barlasten kan och bör placeras under durk i kölsvinet.
Även placering ganska högt på vardera sidan utmed bordläggningen, men under vattenlinjen kan vara lämpligt.
Vikt placerad högt utmed bordläggningen ger en mjukare rullningsrörelse.
Man bör undvika att lägga för stora laster i för och i akter för att inte hämma båtens förmåga att vaka bra i sjön.
Dessutom kan det också ge en styv eller trög manövreringsförmåga.

Inredning mm
De flesta båtar har längst för över en ”trekantig yta” som fungerar som kojer. I mittdelen av för-ruffen har många båtar
ett pentry samt en dinett (matplats) som kan fällas ner för att fungera som koj.
Det förekommer också att pentrydelen är placerad i sittbrunnen och att man då valt att nere i båten endast ha förläggning.
Toalettutrymmet är oftast placerat nere i förruffen, framför styrplatsen.
Akterruffen har i regel 2 kojer som kan kompletteras med iläggsskiva för att få ytterligare plats.
I akterruffen förekommer också att man placerat toalettutrymmet eller t.o.m. vedeldad bastu!
Som kapell över sittbrunnen förkommer vanligen 2 storlekar, ett kortare kapell som täcker i huvudsak sittbrunnen eller
ett längre som täcker hela akterrufftaket.

<< Tillbaka till startsidan