Byggandet av Delphina Två

Texten nedan är skriven som svar på ett antal frågor ställda av Ingela & Kenth Zingmark med
Caravelle 33-an "Chatelet".
------
Har knåpat ihop lite historia om bygget av Delphina Två. Svårt att skriva detaljerat och samtidigt kortfattat.
Hoppas någonting av det jag beskrivit kan vara till glädje när det är dags för er renovering av en Caravelle.

DELPHINA TVÅ...
är familjens tredje båt. Beställde den av Endel Axberg i Åkersberga -83 och fick den levererad i december samma år.
Byggde under -84 och våren -85. Sjösatt juli-85. Båten vi hade före Caravellen, en Norsk snipa "Delphin 24", byggde jag också under åren -76/-77.

Planlösningen är nog resultatet av flera års båtägande, byggande och studier av många andra liknande båttyper samt ett flertal Caraveller också.
Med åren upptäcker man ju vad som behövs och inte behövs i en båt och framför allt utnyttja alla utrymmen maximalt.
Caravellen har ju stora fina stuvutrymmen om man bara tar vara på dom och inte stänger för där man istället kan göra skåp och fack.
Minsta lilla skrymsle är åtkomligt i hela båten. Delphina Två har 6 st fasta kojplatser. 4 st i förruffen om man bäddar dinetten och två i akterruffen
samt att det går att bädda dinetten under kapellet också om man är många i båten.
Den platsen är ju lite kortare men kan fungera som barnkoj eller för en kortväxt person.
Borden sänks ner och används som kojbottnar och dynorna för ryggstöden läggs ovanpå bordet.
Pentryt placerade vi tveklöst i styrhytten av olika anledningar - dels p g a brandrisken och dels kan varken Elisabeth eller jag klara av
att stå i matos i en varm båtruff där det gungar och rör sig. Efter en stund börjar det kännas konstigt i huvudet.
Dessutom slipper man få matos i sängkläder och dynor.

Någon detaljerad ritning finns inte, bara en grov skiss över planlösningen. Om ni tror er ha användning av den så kan jag skicka en kopia - om jag nu hittar den,
det var ju åtskilliga år sedan jag stoppade undan den. I övrigt så har jag haft det mesta av ritningen i huvudet och många lösningar har kommit till under byggets gång.
När vi väl kommit fram till hur vi ville inreda båten så började ett evigt mätande kors och tvärs för att märka ut var alla bitar skulle sitta - skott,
durkhöjder i ruffarna och i sittbrunnen, motorrummet och alla skott och stuvfack runt detta, mittgångens bredd, kojernas längd/bredd/höjd,
dinettens storlek för att göra den bäddbar, toa lettutrymmets storlek för att den skulle bli så bekväm som möjligt,
o s v, o s v.
I princip var det att börja mäta från ruffskotten och föröver resp. akteröver och pussla så allt fick plats.
Viktigt är att kojerna har en väl tilltagen längd så man ligger bra och kan sträcka ut sig ordentligt.
Så längden på förpikens koj (där halvskottet är placerat) och skottet till toaletten/garderoben var det som utgorde grunden till planlösningen i förruffen.
Vi har försökt begränsa inredningen till det mest nödvändiga och inte plottra till det allt för mycket.

Med den här planlösningen har vi försökt få en känsla av luftighet, volym och svängrum. Därför valde vi att inte ha ett skott ända upp
i rufftaket mellan dinetten och förpikskojerna och likaså en lägre garderob som slutar under fönstret och ger mer luft och
ljus i ruffen (vem har långrocken eller långklänningen med sig på sjön?)
Under dinetten ligger "källaren", där vi förvarar mat som inte behöver ligga i kylskåp. Trekanten under durken mellan förpiks kojerna är utmärkt för
att förvara allehanda drycker i lagom temperatur. I gavlarna på dinetten finns skåp som går in under halva soffan. Den andra halvan mot skrovsidan
kommer man åt uppifrån genom en lucka under dynan. Samma lösning gäller dinetten under kapellet. Under alla kojer och soffan finns stuvutrymmen
som det brukar göra i de flesta båtar. Vattentanken på 100 liter är placerad i fören under förpikskojerna med påfyllningen på fördäck och en slang efter
sidan ner genom ankarboxen.

I sittbrunnen finns, förutom skåp och lådor i pentryt, skåput rymmen under skarndäck på båda sidor för förvaring av div köks utrustning -koppar, glas,
talrikar, skålar, kastruller, m m. Då har man det mesta i stort sett på en armlängds avstånd.
Under sittbrunnsdurken finns stora stuvfack på var sida om motor rummet med luckor bakom pentryt, framför förarplatsen och mellan matplatsens soffor.
Batterilådan ligger framför motorn mellan motorrummet och skottet till förruffen med huvudbrytaren dold under steget ned till ruffen.
Bränsletanken på 200 lit (diesel) ligger vid sidan av motorrummet delvis under pentryt.

I toalettutrymmet finns skåp under handfat med infälld toarulle och skåp ovanför/bakom handfatet under skarndäck. Toaletten placerad så att man sitter
med ryggen mot ruffskottet/förarplatsen. I skottet finns också lucka till el-centralen. Septitanken (rostfri) är formad efter båtbotten och placerad i en tät låda
under toalettstolen. Rymmer ca 40 liter som kan tyckas vara i minsta laget men brukar räcka ganska bra ­ ca 3-4 dagar.
Vi brukar ändå tömma vid första bästa tillfälle även om den inte är full.  

Hela inredningen är byggd i teak (oljad). Beräkna materialåtgång var inte det lättaste så det blev en del kompletteringar under byggets gång och en hel del
bitar köpte jag i grövre dimmensioner och sågade till själv. Allt går heller inte att köpa i förväg när man är lite osäker på vilka dimmensioner som behövs.
Det första jag började med var att väga av båten så den stod "i våg" . Vattpasset var ett viktigt verktyg och användes flitigt när bygget började så att skott
stod lodrätt och durkar och kojerna inte lutar när båten ligger still. Bottenstockar plastdes fast som underlag för durkarna.
Rufftaken stöttades därefter upp och jag plastade in plywood-profiler som förstärkning för att det inte ska svikta när man går eller ligger och solar på taket.
Därefter mallade jag upp alla större skott och kojfronter som fixerades och plastades fast. Fortsatte sedan med skotten till motor rummet, tankutrymmet och
stuvfacken runt detta. Skotten mallades upp, sågades till och plastades fast. Skotten mellan facken blir ju underlag för durkarna i sittbrunnen och som hela inredningen
står på. Ja, sedan var det bara att fortsätta att mäta, malla, såga ut bitar och foga ihop.
Fönstren sågades ut och klädsel limmades rund fönstren. Skrovsidorna isolerades med 4 mm skummatta och sedan limmades klädsel på.

Hytten har jag senare klätt om med 4 mm teakplywood istället. Klädseln började släppa och det såg fult ut.
Så småningom ska jag nog göra samma sak med förruffen , där börjar också klädseln släppa. Det blir förstås mer komplicerat eftersom jag
måste demontera mer av lister och fönster.

Klädseln i rufftaken är limmad på oljehärdad masonite och skruvade i plywoodprofilerna som jag plastade fast i början av bygget.
Tvärgående teaklister döljer skarvarna mellan skivorna. När inredning och durkar var klart började finliret med alla lister.
Det var inget litet jobb och sådant som oftast tar mycket längre tid än man tror. Kräver mycket nogrannhet och tålamod samtidigt som det helt plötsligt såg
färdigt ut när listerna var på plats. För att inte tala om när det var dags att olja in alltihop.
En härlig känsla efter många kalla och mörka höst- och vinterkvällar när det tog emot att åka till båten och jobba.

Ang. material så har det i runda slängar gått åt ca 45 m 22x45" läkt ­ till bl a dörramar/karmar, de svarvade stolparna mellan skott och rufftak och
div. grövre lister för tillverkning av pinnräcken, mm. Ca 120 m list för inramning av skåpluckor, lådfronter, skåphörn, stuvfack, plywoodkanter och bord
samt 16 st hela plywoodskivor 244x122 cm till skott, dinett- och kojfronter, hyllor och dörrblad - 16 mm till skotten och 10 mm till det övriga.
De flesta skivorna av 10 mm tjocklek har teakfanér bara på ena sidan ­ blir billigare så. Kojbottnar är i 10 mm furuplywood. Någon skiva 4 mm
gick också åt till att klä in styrhytten.
Durkar och skott runt motorrummet är i 18 mm lammelträ.
Till detta kommer lister, ca 30 m 8x45 mm som används som dörrfoder och i över -och underkant av fönstren, runt takluckor och att dölja gardin-spiralerna
med samt ungefär lika många meter 8x70 mm som socklar, bl a. Socklarna sitter 5 mm ovanför durkarna och döljer mattkanterna.
Åtskilliga meter furuläkt, 20x20 mm som jag sågade själv har också gått åt för hopfogningen av inredningen samt skruv, lim och träolja.
Elkablarna är dragna i VP-plaströr som går in i centralen.

Mycket fundera blev det under byggets gång så att man inte gjorde något förhastat. Hände att jag inte öppnade verktygslådan på en hel kväll utan tiden
gick åt till att sitta och planera, fundera och mäta både fram- och baklänges. Samtidigt kan jag nog säga att båten blev som vi ville ha den och har fungerat bra.
Nu är det väl så med båtar som med mycket annat att smaken och behoven är väldigt olika. En båt är ju personlig ur många avseenden.
Vi är i alla fall nöjda och vi har ännu så länge inte ändrat på några detaljer vad jag minns. Bara färdigställt sådant som inte blev klart till sjösättningen.

Svar på några vanliga frågor:

1. Hur kan man utnyttja Caravelle 33-ans utrymmen bäst?
Ni gör nog klokt i att vänta och använda båten en tid innan ni ändrar något. Det är precis som när man flyttar in i nytt hus eller
lägenhet - det är oftast bäst att bo in sig ett tag först. Behoven brukar dyka upp efterhand som tiden går samtidigt som man lättare hittar lösningar
på problemen när man ser hur saker och ting fungerar i praktiken.

2. När man tittar på bilderna ( länk till bildsidan ) på din båt så ser den väldigt rymlig ut, är den extra rymlig?
Bilder kan nog vara lite missvisande i vissa fall men vi tycker nog själva att båten är ganska luftig och öppen även i verkligheten.
Har inte fotograferat med någon vidvinkel.

3. Hur har du löst problematiken med motorhuven i styrhytten/doghouse?
Vi har en Volvo MD32 sexcylindrig diesel 105 hk under motor lådan. Motorn når kanske bara ca 5-10 cm ovan durk i framkant. Lite höjd blir det ändå på
lådan om det ska vara isolering och luftut rymme också. Den är ca 20 cm hög. Dom sneda hörnen gör som sagt att durkytan blir större.
Jag skulle också önska att motorn fick plats under durken men med denna motor gick det inte  så det var bara att göra det bästa av situationen.
Fordmotorerna har jag för mig är ganska höga, åtminstone dom äldre. Längre slaglängd förmodligen och sedan beror det väl lite på hur man sätter
motorfästena. Kanske onödigt mycket luft under motorn?

4.Vilka materaial använde du och ungefär hur mycket kostade det?
Materialet i Delphina Två är i huvudsak teak genomgående. Lätt att underhålla om man bara använder olja som ytbehandling.
Övrigt mtrl. se beskrivning ovan.
Vad kostnaden blev för materialet har jag svårt att svara på. Men utgår jag från den totala kostnaden för hela båten som är ca 125.000 kr och drar
bort vad skrov/överbyggnad, rodersats, motor/propeller och axel, vatten- och bränsletankar och div tillbehör av olika slag så tror jag att det handlar
om ca 30-35.000 kr för inredningen. Men det var då i början på 80-talet. Nu får man nog lägga till en del. I dag kostar väl en 9 mm enkelsidig
teakskiva ca 850 kr och en dubbelsidig15 mm ca 1.500 kr. Plywoodskivorna köpte jag tillsammans med två andra Caravelle-ägare som skulle bygga
samtidigt så där fick vi ganska bra rabatt. I övrigt köpte jag det mesta av materialet hos Olle Zettergren AB på Saltmätargatan i
Stockholm (företaget finns kvar idag också). Det finns säkert fler som säljer men tyckte att dom hade ett bra sortiment med hyfsade priser.
Div. teaklister att komplettera med köpte jag på olika byggmarknader men tråkigt nog så har så gott som alla byggmarknader slutat att sälja teak idag.
För tillfället har jag ingen speciell att rekommendera. Tror att det bästa är att ringa runt och höra, det kan nog löna sig också.
I Stockholm finns det några stycken, bl a Erlandssons Brygga, båt tillbehörsbutiken som du kanske känner till redan. Det finns säkert någon
handlare i södra Sverige också som ligger närmare till för er. Köper man större kvantiteter så går det nog att förhandla om lite rabatt också.
Du får slänga in en blänkare i Caravelle-klubbens diskussionsforum och fråga om det finns fler som tänker bygga
så kan ni kanske gå ihop och få ett bra pris på materialet.

5. Hur gjorde du med pinn räckerna, har du gjort dom själv?
Har själv tillverkat pinnräckena och de svarvade stolparna. Började köpa pinnräcken till ett par hyllor men upptäckte att jag snart skulle bli ruinerad
om jag fortsatte. Köpte en träsvarv, lät tillverka ett svarvstål med knoppens profil (har en bror som är metalljobbare), svarvade knoppar och sågade
lister och limmade ihop till färdiga räcken. Svarven betalade sig ganska snabbt då jag även gjorde några meter som jag sålde.
Två meter kostar idag ca 600 kr i tillbehörs- affären. Det var ungefär vad jag gav för svarven då.

6. Har du lyckats få alla fönster täta?
Ang. fönstren - vilken typ av fönsterlist har du? Är den traditionell av gummi med spännlist? Ligger kaross (om man nu får kalla det så fast det är båt)
och fönster omlott när man ser listen i genom skärning eller ligger spåren för kaross och fönster i linje ovanför varandra. En "omlott-list" är att föredra.
Dels går det inte att trycka in fönstret utan att använda mycket våld och då spricker rutan vare sig det är glas eller plexi, dels får man större yta av listen
som ligger mot karossen. Karossens tjocklek har naturligtvis betydelse. Den ska helst fylla ut hela utrymmet i gummi- listen för att spännlisten
ska kunna ge maximalt tryck. Själv har jag monterat en list där kaross och fönster ligger omlott. Ett litet knep vid monteringen var att jag klämde i en sträng
med silikon mellan list och glas innan spännlisten monteras. Det blev tätt på en gång och har inte läckt hittills på 20 år.

7. Hur har du resonerat när det gäller dörrar ner till akterruffen?
Jag tycker nog att det är bra med en dörr till akterruffen. Vi har en dörr som sitter på babordssidan och öppnas mot skåpen.
Den går inte riktig ända in i hörnet men upplever inte som att den är i vägen. Syns om ni tittar i bildarkivet på en av bilderna tagen från
förruffen - andra bildraden nerifrån och andra bilden från höger. Dörren är lite skymd av pentryt.

8. Hur lyckades du montera kylskåpet i bänken och ändå få tillräcklig luftcirkulation?
Kylskåpet är ett gammalt kompressorskåp som jag byggt om och satt i ett  SuperCool-aggregat som går på 12 volt, ca 1 -1,5 ampere i tim.
Ljudlöst och kräver inte så mycket luft. En ventilationsslang går från sockeln mellan durken och skåpet, där ventilationshål är borrade och sedan
upp bakom skåpet till fläkten på aggregatet.

9. Har du gjort något specialarrangemang för att komma åt motorn snabbt med tanke på att du har sofforna ovanpå?
Motorn kommer jag åt med några enkla handgrepp. Förarsoffan och soffan bakom vid dinetten är hopbyggd och delbar på längden.
Yttre delen står på motorlådan. Dynorna lyfts bort och yttre delen med ryggstödet och yttre platsen i dinetten ställs upp bakom förar platsen.
Motorlådan som står lös på durken och bara fasthakad i sidan mot förarplatsen, viks upp frammåt eller åt sidan mot pentryt och sedan är hela motorn fri.
När jag gör större service-jobb flyttar jag in lådan i förruffen. Ska jag komma åt backslaget och propeller axelkopplingen lyfter jag bara på durken framför akterruffen.

Lycka till...
Hälsn Elisabeth & Lasse
Delphina Två
mail: le.gullarp@telia.com