img5.gif             Bäverhydda på Helgö, Ekerö

Vid den muddrade kanalen, från södra Björkfjärden, som leder in i Norrsundet har bävern byggt sig en boning.
Bäver har funnits i flera år på Mälaröarna och sprider sig successivt.
När jag skulle ta upp båten för hösten, i början av november, såg jag när jag passerade vår lilla kanal ett
pågående bygge inne bland det avlövade riset. Jag tog min lill-båt och stack ut och fotograferade.
Här är mina bilder och lite information om bävern.

Baverhydda_lanad_bild1.jpg Baverhydda11.jpg Baverhydda21.jpg Baverhydda31.jpg
Baverhydda41.jpg Baverhydda51.jpg Baverhydda61.jpg  

Bävern är Europas största gnagare och lever största delen av sitt liv i vatten. Den bygger också sitt bo på eller
vid vattnet.Boet är ofta bäddat med mjukt ris och gräs. Här sover hela bäverfamiljen tillsammans; hanen, honan och
ungar från de senaste kullarna. Bävern är väldigt familjekär.
Eftersom bävern är vegetarian och äter växter, löv, grenar och bark behöver inget djur känna sig hotat.
Bävern är klumpig på land, men desto bättre på att simma, så det är naturligt att den är säkrare i vattnet.
Dessutom kan den förflytta sig utan att synas genom att simma under vattnet.
För att kunna bygga hyddan behöver bävern samla in mängder av material som till exempel träd, lera och sand.
Bävern prioriterar sly och buskar när det gäller trä men om det är ont om det fäller bävern även stora träd men tar
då bara hand om de mjuka och klena grenarna.Ingången till bäverhyddan ligger alltid under vattenytan.
På så sätt blir det omöjligt att ta sig in för till exempel en räv eller en varg, som ju inte kan dyka ned under vattnet.
Bäverhyddan fungerar som förvaringsplats av mat inför vintern. I hyddan samlar den de godaste grenarna och kvistarna,
eftersom det kan bli svårt att ta sig ut ur hyddan när isen lagt sig. I vattnet utanför ingången lägger ofta bävern också
upp ett förråd av klena kvistar och grenar som utgör skafferi.
Bävrar kan nå en längd upp till 75 cm (europeisk bäver) respektive 100 cm (amerikansk bäver) utan svans och en vikt
på cirka 20 till 30 kilogram. Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hår.
Människans hud har bara 600 hår per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar djuret mot underkylning och bävrarna
rensar den fortlöpande och smörjer in den med ett flottigt ämne, bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med
svansen som liknar en fena och med simhud mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade till livet i vattnet.
När bävrar dyker stänger de näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp till 20 minuter.
Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året men i nordliga delar av utbredningsområdet är de på grund av is och
snö tvungna att stanna i sina bon. I maj månad föds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar.
Hanar och honor lever i par och håller ihop hela livet. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är två år,
alltså finns det oftast två kullar, årskullen och den från det föregående året hos föräldrarna.
Bävern blir i genomsnitt cirka 15 år gammal.
Kjell Palmqvist 2009-11-29

Källa: delvis hämtat från universeum och sv.wikipedia.org

<< Tillbaka till startsidan


2009-12-13                  Mailadress: ce33@caravelle33.com