Vid den
muddrade kanalen, från södra Björkfjärden, som leder in i Norrsundet har bävern
byggt sig en boning.
Bäver har funnits i flera år på Mälaröarna och sprider sig
successivt.
När jag
skulle ta upp båten för hösten, i början av november, såg jag när jag passerade
vår lilla kanal ett
pågående bygge inne bland det avlövade riset. Jag tog min
lill-båt och stack ut och fotograferade.
Här är
mina bilder och lite information om bävern.
Bävern
är Europas
största gnagare och lever största delen av sitt liv i vatten. Den bygger också
sitt bo på eller
vid vattnet.Boet är
ofta bäddat med mjukt ris och gräs. Här sover hela bäverfamiljen tillsammans;
hanen, honan och
ungar från de senaste kullarna. Bävern är väldigt familjekär.
Eftersom
bävern är vegetarian och äter växter, löv, grenar och bark behöver inget djur
känna sig hotat.
Bävern är klumpig på land, men desto bättre på att simma, så
det är naturligt att den är säkrare i vattnet.
Dessutom kan den förflytta sig
utan att synas genom att simma under vattnet.
För att
kunna bygga hyddan behöver bävern samla in mängder av material som till exempel
träd, lera och sand.
Bävern prioriterar sly och buskar när det gäller trä men
om det är ont om det fäller bävern även stora träd men tar
då bara hand om de
mjuka och klena grenarna.Ingången
till bäverhyddan ligger alltid under vattenytan.
På så sätt blir det omöjligt
att ta sig in för till exempel en räv eller en varg, som ju inte kan dyka ned
under vattnet.
Bäverhyddan
fungerar som förvaringsplats av mat inför vintern. I hyddan samlar den de
godaste grenarna och kvistarna,
eftersom det kan bli svårt att ta sig ut ur
hyddan när isen lagt sig. I vattnet utanför ingången lägger ofta bävern också
upp ett förråd av klena kvistar och grenar som utgör skafferi.
Bävrar
kan nå en längd upp till 75 cm (europeisk bäver) respektive 100 cm
(amerikansk bäver) utan svans och en vikt
på cirka 20 till 30 kilogram. Pälsen
är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000
hår.
Människans hud har bara 600 hår per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar
djuret mot underkylning och bävrarna
rensar den fortlöpande och smörjer in den
med ett flottigt ämne, bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med
svansen som
liknar en fena och med simhud mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade
till livet i vattnet.
När bävrar dyker
stänger de näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp
till 20 minuter.
Bävrar
går inte i ide utan är aktiva hela året men i nordliga delar av utbredningsområdet
är de på grund av is och
snö tvungna att stanna i sina bon. I maj månad föds
årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar.
Hanar
och honor lever i par och håller ihop hela livet. Ungarna stannar hos sina
föräldrar tills de är två år,
alltså finns det oftast två kullar, årskullen och
den från det föregående året hos föräldrarna.
Bävern
blir i genomsnitt cirka 15 år gammal.
Kjell
Palmqvist 2009-11-29
Källa:
delvis hämtat från universeum och sv.wikipedia.org